Annorlunda nöje

1.När jag tänker på nöje kommer jag osökt in på min stora vedhög hemma. Inte för att jag ser fram emot att ta tag i den. För min del får den gärna ligga kvar i många år och att jag på något mirakulöst sätt får värme ändå. Nej, jag tilldrar mig en händelse från mitt första år med vedeldning. Jag hade precis flyttat från storstaden till ett hus långt ut på landet. Kärleken förde mig dit och det var såklart ett nöje i sig. Allt med lantlivet var toppen! Ett igensatt avlopp – ingen fara, jag ner i trekammarbrunnen och skyfflade avföring med ett stort leende. Hydroforen till egna brunnen för dricksvattnet la av – ingen fara, jag lärde mig det också. I alla dessa stunder var jag oerhört tacksam för att mina föräldrar uppfostrat mig till en individ och inte till en flicka. Inget räddes jag och allt kunde jag klara. Så var det dags för första vedsågningen och vedklyvningen.